Imorgon var det här ett år sen, på dagen. Så mycket som hänt sen dess, som mycket vi vet nu och inte då, hur mycket vi upplevt tillsammans sen dess.


Jag gillar inte högtider, inte deras syfte utan hur påtvingat allt är när de kommer till att fira dem. Som nu, nyår. Hur kan man inte bli mer än trött? Alla vill hypa det största, det alla andra gör, det som låter bäst till andra att berätta om sen, istället för att faktiskt göra det man tycker är roligt, vara med dom man bryr sig mest om och dom man vill fira det nya året med. Att festa påtvingat är inte roligt, att maxa påtvingat misslyckas alltid.

Så länge jag är med dom jag bryr mig mest om, dom jag vill ha runt mig nästa år, 2011, vårt år, och inte fryser är jag mer än nöjd, då är jag komplett! Skulle vilja ha ett tomtebloss eller två också! Då vore det fan maxat!

lovis och jag på mitt födelsedagskalas den 30 augusti

Vaknade imorse i jessicas säng, hade ont lite överallt, var måttligt skitbakis, och började med att råka slå huvudet i elementet, asnice. Sen kom jag på vilken sjukt värd kväll kvällen innan hade vart, så jäkla kul och helt flippad!
Köket hos malin, krogen, och hur jag lovisa och jessica kommit hem till jessica och ställt oss och gjort bakismat á la lax, spenat och broccoli, sjungit partylåtar tills gannen hetsade ringklockan och hur jag hade bytt om till pyjamas, gått dit och prankat grannen som plingade på att jag legat och sovit och att jag var skitsur, det bästa var att hon bad om ursäkt tusen gånger och köpte hela grejen. Hahahaha, helt underbart!

Först var jag orolig att jag inte skulle veta vad jag skulle göra av all ledig tid jullov innebär! Men hittills och framöver är det minst sagt tight schema!
Idag vaknade jag av att min bror kom hem från Linköping och hetsade med mig till eskilstuna för att köpa en jävla massa klappar! Woop Woop! Sen var det hem för att kasta ner träningskläderna i väskan, ta basketbollen under armen och bege mig till en brutal basketträning! Sen var det hem och få vadå -jo feberfrossa! AGH. Sånt skit har jag inte tid med




Jag och min bror gav upp att hitta på något eget att ge varandra i år så han pekade ut vad han ville ha och jag pekade ut vad jag ville ha. Och min julklapp ser ni på bilden här ovan -iiih! Syyynd bara att jag måste vänta tills julafton..

Kilar över till Elinpelin och sedan ska vi till skolan för att ha julavslutning! Myys!
Have i nice day xoxo

I want to pull away when the dream dies

Från förra vintern när jag och Asta gick bananas i snön

Kom precis in från en promenad med Asta-hunden i snön. Jag fascineras alltid över vilken sjukt skön hund hon är! Helt lugn, gammal, svart, tjock, glad och tokig i snö. Vilken underbar människa hon skulle göra!
Nu ska jag käka och städa upp mitt rum efter inatt när jag kom hem och verkar ha vart på röj-mood, vaknade imorse i kavaj men utan brallor... hum?

Ikväll blire att äntligen få lira lite basket igen!! Jävlar som jag längtat!
Skjuta lite hoops, dribbla lite, sjukt nice!

Jag vet inte om jag verkligen förtjänar ha såna fantastiska vänner som ni

Tack för alla samtal och fina sms i helgen trots att jag inte svarat

Love you all to death

Vad säger man när det inte finns nått att säga, när det inte finns något svar.

Har spärrat mobilen från ingående samtal. Vill inte prata nu.

I'll come around.

HjärteElin och Jag är nu mera lyriska från topp till tå för vi har hämtat ut våra RISE AGAINST biljetter!
Långt kvar, men kommer bli så SJUKT grymt! Den som väntar på något gott...

Ebba (skriker): MAMMMAAA!!!!!!!!!
Mamma kommer inrusande i mitt rum: Oj gud vad är det?!?!

Ebba: Jag hittar inte lucka fem i julkalendern

Har börjat tänka över vad för typ av hår jag egentligen borde ha, det är så sjukt svårt! Mina tjejer röstar på brunt, själv har jag ingen aning. Långt ska det bli oavsätt!


och så var det ju tiden med luggen...

Jag satt bara ner och gjorde ingenting, kanske mer ingenting än jag brukar, för plötsligt fick jag en enorm klump i magen, ont i kroppen, det kändes som jag skulle kräkas och så började jag gråta utan stopp.
Först förstod jag ingenting, men sen förstod jag, idag är det exakt en månad sedan hon åkte, min andra del, min själsfrände, min elsa. En månad har jag lyckats göra så mycket saker, aldrig vart ensam en minut, så jag inte hunnit tänka. Men nu, när jag börjar bli trött, saker jag roat mig med börjar ta slut, jag kan inte vara såhär beroende av andra, för jag har plikter, skolan? Jag har inte ens vågat stänga av tvn, spotify, facebook, ipoden, allt som jag har på samtidigt så det inte ska bli tyst, så jag inte ska känna mig ensam. Hur kan jag någonsin få något gjort då?
Jag vill slå dig för att du stack. Jag vill skrika och gråta och jag vill berätta saker för dig, sånt du förstår som ingen annan, sånt du inte bara lyssnar på utan även bryr dig om. Jag vill berätta trivala saker, skitgrejer som inte än viktigt nog att skriva i ett mail till dig, saker som inte ens är aktuella om de tio timmar du skulle se det.
Men värst av allt, jag vet inte vad du gör, vad du tänker, känner, om någon har vart dum mot dig, vad du skrattar åt, vad du vet mer om livet nu än sist, inte ens hur du mår.  Jag har alltid vetat allt nu vet jag ingenting.

Nej nu gör det ont överallt i mig. Nu måste jag sluta.