Många frågar mig hur det känns att ha elsa hemma igen, nåväl, vad ska jag säga? Det finns ingen person som kan få mig skratta tills jag inte längre kan andas så som hon kan, ingen som någonsin kommer förstå mig bättre än hon då hon känner mig bättre än vad jag själv gör. Ingen som kompletterar mig som hon, som tänker så lika som jag, som en pusselbit som passar sådär förbannat bra att man nästan tror att man fuskade. Så ja, det känns helt okej med andra ord